onsdag 6 februari 2013

Ett tecken?

Världen är inte så stor trots allt. I förra inlägget skrev jag om oron för sonen och tankarna efter olyckan vi varit med om.
Nu har vi fått veta att kvinnan mår efter omständigheterna
bra. Operationen av hennes ansikte har varit så lyckad att det inte syns vad hon varit med om. Men hon får arbetsträna då skadorna på insidan gör att ena sidan av kroppen inte hänger med riktigt. Ni kan aldrig ana vad skönt det känns att ha fått denna information. Den där mörka kvällen var jag helt säker på att livet rann ur henne där på vägen.

Livet är så skört - var rädd om det!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Hejsan!

Vad kul att du vill lämna ett litet spår efter dig. Jag blir sprittande glad!
Har du ingen egen blogg så går det bra att välja anonymt.

Önskar dej en toppendag!

Kram Helen